Möt Andreas Eklund: Mitt liv som svensk i Bratislava

På kursen i slovakiska tyckte lärarinnan att jag som är man inte behövde lära mig orden för köksredskapen, säger Andreas Eklund som gillar att öppna dörrar för damer.

För någon månad sedan fick jag kontakt med Andreas Eklund, en välklädd jurist med värmländsk dialekt och kontinentalt sätt. På omvägar hade han via slovakiska ambassaden hamnat på min maillista. Vi träffas på Café Malecon i Bratislava och samtalar om diverse kulturkrockar i livet som svensk i Slovakien.

Hur hamnade en kille från Säffle i Bratislava?

Ja, det kan man fråga sig. Jag minns när man som 9-åring tittat på hockey VM och sedan gick ut med kompisarna och spelade på gatan. Den som valde först var alltid USA eller Sverige medan den som valde sist fick vara Sovjet eller Tjeckoslovakien. Om någon då sagt till unge Eklund att han 27 år senare av egen fri vilja skulle bosätta sig i hockeybröderna Štastnýs land, ja då hade jag nog skrattat.

Det är roligt att man kan ändra sig genom livet utifrån nya förutsättningar och erfarenheter. Men jag får ärligt erkänna att jag troligtvis inte kunnat placera Slovakien på kartan förrän de tog VM guld i ishockey 2002 i Göteborg, efter att ha spöat Sverige i semifinal och Ryssland i finalen.

Till slut var det via jobbet och kärleken som du hittade hit?

Ja, min tidigare arbetsgivare AJ Produkter hade försäljningskontor i Bratislava och en fabrik i Hrnčiarovce utanför Trnava. På försäljningskontoret i Bratislava träffade jag för fyra år sedan Zuzana, en vacker slovakiska som numera är min sambo (även om jag i Slovakien fortfarande ses som en singel då jag är ogift).

Vad arbetar du med nu?
Egen verksamhet där jag hjälper främst skandinaviska bolag med försäljning, uppstart, marknadsundersökningar och diverse crosskulturella delar. Har även varit verksam i Svenska Handelskammarens styrelse samt servat olika verksamheter i Skandinavien.

Vad är bäst med att bo i Bratislava och i Slovakien?
Det händer extremt mycket här och finns stora möjligheter. Bratislava är en lagom liten storstad med mycket liv, restauranger och caféer med vettiga priser. Den varma, tidiga våren, den långa sommaren och närheten till allt är ett stort plus. Wiens centrum ligger bara 55 minuter bort, Budapest två timmar, Prag fyra timmar och Kroatien sex timmars bilfärd härifrån. Även skidåkning i både Alperna och Tatra är mycket tillgänglig: nu är det till exempel två meter snö i backen i Jasná i Låga Tatra i april medan det är 25 grader och sol i Bratislava. Helt perfekt!

Dina vänner i Sverige har förundrat sig över att du flyttade hit.

Ja, några av mina killkompisar ifrågasatte flitigt hur jag frivilligt kunde flytta ner till ett gammalt kommunistland där ”allt är grått” och ”betongfabrikörer troligtvis är de rikaste i landet”. Då argument som att det faktiskt är renoverat, nymålat, nybyggt och att det faktiskt finns McDonalds i var och vartannat hörn inte bet så skickade jag en bild på mig i shorts från en tidig varm dag i mars och också några bilder på damer, slovakiska skönheter man kan beskåda på uteserveringarna här nu. Efter detta fick jag genast en ökad förståelse från dem och de undrade när de kunde komma och hälsa på. Kanske slutar det nu med att de bosätter sig här med en slovakisk fru också till slut, vem vet (skratt).

Andreas gillar att det kan vara sommar i Bratislava och fortfarande två meter snö i Tatrabergen

Och vad är sämst med att bo i Slovakien?
Det finns lite kvar att utveckla vad gäller service och försäljningsteknik… Slovakisk byråkrati kan också vara problematisk men det gäller att känna till systemet och stå i rätt köer så går allt att lösa ganska smidigt.

Vilka är de största kulturskillnaderna/kulturkrockarna?
Tyvärr är det fortfarande väldigt många lokala VD:ar och chefer som sätter egenintressen framför maximal aktieägartillväxt i synfältet men med tanke på befintliga styrelsearvodesdiskussioner i svenska företag så kanske det ändå inte är att ses som en kulturskillnad.

Slovakerna borde låta mätbara resultat ligga till grund för upp och nedgång i karriären och sparka en hel del personer som ”kvoterats” in tack vare rätt bekantskap. De kan börja med Gašparovič, Slota, lokala ”oligarker” och alla som skott sig under de tidigare åren.

Berätta om din nyvaknade feministiska sida.

Sedan mitt anlöp till Bratislava har jag blivit mycket mera ”feministisk” eller mer medveten än jag var i Sverige, där jag ofta tyckte att diskussionen om jämställdhet var ”klinisk” och ”osaklig”.  Under mina första månader här hade jag slovakiskundervisning av en lärarinna i 50-års åldern. När vi kom till sidorna med glosor för köksredskap så sade hon på fullt allvar att detta behövde jag inte lära mig; ” Du är ju man så vad skall du i köket att göra?” Jag fick även lära mig att något ord för manlig flygvärdinna inte fanns av den anledningen att ”några sådana kunde väl inte existera” (skratt).

En annan dam, yrkesverksam och ännu ej 50 fyllda, meddelade att hon ej hade tid att träffas vid föreningens två månadsmöten då hennes make och tre barn, samtliga över tjugo år, var vana vid dagliga varma middagar och god service. Jag påpekade att någon av de andra vuxna familjemedlemmarna säkerligen skulle kunna ordna detta själva vid dessa två tillfällen per månad. Då tittade hon bara på mig och skrattade hjärtligt. Det finns en möjlighet att detta sades med ironi men jag är inte säker alltså. Att jämställdheten inte nått ”ända fram” kan jag skriva under på.  Men som de säger; när fan blir gammal så blir han religiös. ”När Eklund blir gammal åker han till öst och blir feminist”. (skratt)

Samtidigt tycker jag att det är riktigt skönt att kvinnor här kan få vara kvinnliga och ändå kunna vara chefer. Jag uppskattar lite olikheter mellan kvinnor och män. Att det kan vara ok att öppna dörrar och vara lite ”gammaldags”.

Alla kvinnor älskar när män öppnar dörrar.

Fast jag gör det inte i Sverige, de kan tro att man är ute efter något. (skratt).

Menar du det… Tråkigt att det måste vara så. Det här är ju egentligen bara vanlig artighet, stil. Har man avskaffat det i Sverige? Jag har en slovakisk väninna som arbetade på Scania i Stockholm en tid och tyckte det var jättetrist att få dörren slängd i ansiktet. Så hon lärde helt enkelt upp hela den manliga personalen där att öppna dörrar för den kvinnliga personalen, på allvar alltså. Jag kanske ska be henne att gästblogga om sin Sverigevistelse för det här med att öppna dörrar verkar vara ett tema som engagerar…! (Se även intervjun med Anna Sofia Rydén i Wien).

Andreas flickvän Zuzana är också jurist

Vilka är dina bästa tips för svenskar som ska besöka Slovakien?

Läs Se Slovakien, en resehandbok som beskriver landet på ett lättsamt sätt med många trevliga detaljer. Granska ambassadernas hemsidor och maila någon av de trevliga hjälpsamma människorna som jobbar där, antingen i Stockholm eller i Bratislava.

Våga fråga folk om tips. Åtminstone i Bratislava är det ganska enkelt att hitta engelsktalande. Är de för blyga för att prata så beröm deras engelska, då öppnar de sig ofta och kan ge utförliga beskrivningar och hjälp.  Talar man med generationen som är över 45 så brukar de även tala tyska.

Och dina bästa råd till den som ska bosätta sig här?

Det är bra att veta att det finns både dyra alternativ och billigare boendealternativ. De dyra kan man enkelt hitta genom att fråga ambassaden om vilka lägenheter de fått tips om eller anlita någon förmedling. Åker man istället hit ner på plats och frågar personligen kan man hitta samma lägenheter till 25-40% lägre pris. Skall man vara verksam här under en längre tid ska man inom en vecka registrera sig hos Utlänningspolisen.

Man kan tycka att en polisavdelning som enbart hanterar utlänningar bör kunna ge information samt förstå engelska eller tyska men så är inte fallet. Det är enbart slovakiska som gäller där. Då även kösystemet är tämligen märkligt så rekommenderas starkt att ta hjälp av en förmedling för att få hjälp. Jag anlitade en förmedling med fyra heltidsanställda som enbart utförde de två tjänsterna ”stå i kö hos Utlänningspolisen” samt ”tolka papper för påskrift” och jag frågade dem 2007 om de inte var oroliga för att deras affärside skulle raseras med tanke på implementeringen av engelska i samband med EU-inträdet 2004. Chefen på förmedlingen sade ”Detta är Slovakien, det tar tid att vända stora skepp” och gick småleendes till sin nya Mercedes S-klass och åkte iväg.

Hur är slovakerna?
Jag har en känsla av att slovaker litar väldigt mycket på vad kompisar, släktingar och kollegor säger. Så känner man någon som kan ta med en på några tillställningar så är slovakerna väldigt enkla att komma in på livet. Lär man sig även några ord och meningar på slovakiska och bjuder lite på sig själv så står dörrarna öppna och de blir lätt mycket gästvänliga bekantskaper.

Vad ska man se i Slovakien?
Ett hundratal gamla borgar och slott gör resandet runt om i landet mycket spännande. Passa på att se Bardejov i öst, besök någon vingård runt Modra, slottet i Bojnice och världsarvslistade Banská Štiavnica. Ta också en båttur till Budapest eller Wien från Bratislava, underbara weekendresmål.

Hur ser du på Slovakien och Sverige nu jämfört med tidigare?  Och vad finns det för möjligheter här ?
Första resan till Slovakien var 2004 och jag har därefter sett väldigt många slovaker som verkligen tar tillvara på chanser i livet, det kan röra sig om språkutbildningar, jobb, möjligheter. Man jobbar mycket hårt här. Bara se hur enkelt slovakerna anpassade sig i Sverige när de anlände efter -68.

Nyrikedomen är slående. I Säffle kan det gå två månader till att jag ser en Porsche Cayenne Turbo.  Här räcker ibland ett möte med en slovakisk VD eller att gå till närmaste köpcenter. Många av landets nyrika väljer att tydligt visa sin ekonomiska klasstillhörighet genom att synas på ”rätt” inneställen, bostadsområden,  köpcentra, gym och vissa likheter kanske kan ses med livet runt Stureplan. Det startas hela tiden upp nya butiker, köpcentra, bostäder längs Donau och inrättningar där dessa människor rör sig. För denna typ av verksamhet finns det stor potential i Bratislava.

Det finns också potential vad gäller turism (Ryan Air och Sky Europe ) och landets läge är perfekt för försäljningskontor, centrallager med god närhet till de nya marknaderna. Även som produktionsbas finns möjligheter om man vet vilka delar som är intressanta. Men man får verkligen anpassa direktiven för att få de resultat man vill ha.  

Saknar du något från Sverige?
Det jag kan sakna rejält är skärgården, sjöar, resultatet av ”Håll Sverige Rent”, trevlig och leende kassapersonal på snabbköpen, fräscha sjukhus och dagis där barnen umgås dagligen utifrån parollen att ”det inte finns något dåligt väder, bara dåliga kläder”.

Hur länge stannar du/ni i Slovakien?
Just nu är det ju ett tungt läge i ekonomin men förhoppningsvis finns det även fortsättningsvis goda förutsättningar för att stanna kvar och vara en länk mellan skandinaviska bolag och marknaden i Tjeckien och Slovakien. Jag ser gärna en möjlighet där Zuzana och jag kan nyttja vår unika mix av två kulturer samt våra två juridiska utbildningar från två olika länder. Kanske kommer vi bo även i Sverige några månader om året. Vi får se. ”Risk je zisk” som slovakerna säger. Den som inte tar risker vinner inget.

Kontakt: andreaseklund.aec@gmail.com Tel: + 421 (0) 918 289 170.