Möt Anna Sofia Rydén: från hästgård i Finspång till karriär i Wien

Anna Sofia gillar att män öppnar dörrar åt kvinnor i Österrike

Anna Sofia Rydén är en bestämd och sprallig tjej som för tre år sedan bytte ut hästgård i Finspång och landslagstävlingar i dressyr mot höga klackar, karriär och after-work i Wien. När man träffar henne på stan är det lätt hänt att man hamnar i en skoaffär då shopping av skor är en av hennes största passioner.

Denna unga svenska syns och hörs på stadens caféer och uteställen. Hon pratar utmärkt tyska med omisskännlig östgötsk touch. ”Jag kunde ingen tyska alls när jag kom hit och är stolt över att ha lärt mig språket flytande” säger hon.

I snart tre år har Anna Sofia bott i Wien och hon tycker att steget från lantliv med hästar till storstadsliv var stort, större än steget att flytta från Sverige till Österrike.

Hur hamnade en landslagsryttarinna från Finspång i Wien?

Jag hamnade här på grund av kärlek och karriär i en farlig blandning. Det visade sig till slut att det skulle bli mer av det sistnämnda. Genom jobbet träffade jag en wienare, en riktig wienare av den romantiska sorten, en typ av man som jag som svensk kvinna trodde var en utrotad art.

Kan du utveckla det?

Österrikare uppvaktar kvinnor. Bara en sådan sak som att de öppnar dörrar! Jag som var van att bara storma in överallt märkte att det uppfattades som en förolämpning här. Man skulle vänta tills mannen öppnade dörren åt en. Jag var bländad av all denna charm och romantik först eftersom man är så svältfödd på det i Sverige, i varje fall var jag det. Men det blev också till sist en stor orsak till varför det inte gick så bra med min österrikiske pojkvän. I Sverige är vi mycket praktiska, det ska finnas rim och reson i ett förhållande och det här med att ”ge upp allt för kärleken” för att bli någon sorts servicecentral åt maken hemma ligger inte för oss. Saker ska fungera för båda i en relation, det är det som är viktigt.

Tror du att det går att kombinera europeisk uppvaktning och charm med svensk jämställdhet?

Nej, det tror jag inte. Möjligen kan man kombinera uppvaktning med städhjälp. Det går!

Svenskar uppfattar ofta Österrike som mycket konservativt.

Visst är det konservativt här och det finns fler ytterligheter än i Sverige. Det händer att jag blir kallad ”lilla gumman” på jobbet men jag tror ändå att mycket är på väg att förändras. Det som kvinnorna gjorde i Sverige på 70-talet gör man nu här medan vi i Sverige kanske längtar tillbaka lite till det gamla. Jag gillar till exempel att det är okej att klä sig sexigt här vilket ses som kvinnligt och inte som lättfotat eller utmanande.

Det är mera hierarkiskt i arbetslivet i Wien än i Sverige säger Anna Sofia

Berätta lite om ditt arbete. Vilka är de största skillnaderna du möter i arbetslivet i Wien jämfört med Sverige?

Jag är koncerncontroller på Otto Bock, ett tyskt medicintekniskt företag. Det är mycket mer hierarkiskt här och det finns få kvinnor i beslutsfattande positioner. Man kör inte alls med raka rör i affärslivet som i Sverige och Tyskland. Här har man mycket mer möten och allt är mer omständigt och byråkratiskt.

Sedan är hövligheten en stor skillnad. Man niar alltid personer man inte känner och har också mer respekt för auktoriteter och överordnade.  Jag har lärt mig att uppskatta niandet. Österrikare är inte så öppna och har en integritetsskyddande mur även i och med detta. I Sverige har vi ju inte det. Det är ett mycket artigt sätt att markera när man inte vill släppa någon in på livet, jättesmart ju! Men det tyckte jag inte i början.

En annan kulturskillnad är influenserna från Sydosteuropa som man känner av särskilt här i Wien. Dessa märks även i arbetslivet: lite manana manana mentalitet, ibland väntar man länge på att det ska hända något och det kan vara svårt att veta vem som egentligen ansvarar för vad. Det är lite Balkan feeling över det hela.

Vad är det bästa med att bo i Wien?

Det är en fantastisk stad: tillgängligheten och allt kulturutbud. Operan här är otrolig och inställningen att njuta av livet är mycket tydlig. Man är mer livsnjutare här än i Sverige och jag uppskattar också sättet att umgås på Heuriger (vingårdar) och på caféer. Att börja helgen så på fredagen efter jobbet är livskvalitet!

Anna Sofia bor ett stenkast från slottet Schönbrunn

Och det sämsta?

Att affärerna inte är öppna på söndagar när man är ledig. Att man inte kan köpa ett par skor på en söndag är förskräckligt. Samtidigt har jag börjat uppskatta att söndagarna kan ägnas åt att umgås med familj och vänner istället för att springa runt i shoppingcenter.

Hur länge kommer du stanna?

Jag kommer att vara här i alla fall de närmsta åren. Wien och jag är inte färdiga med varandra än!

Saknar du något från Sverige?

Ja, självklart min familj (föräldrar och mormor) och ostbågar! Det måste mina nära och kära i Sverige ta med sig varje gång de hälsar på. Den här tiden på året saknar jag även semlor. Men inte kylan och mörkret.

Vad skulle du ge för råd till svenskar som vill leva och arbeta i Wien?

Vi svenskar har bra rykte här. Det anses vara fint och lite exotiskt att vara svensk. Framhäv din svenskhet men sätt dig samtidigt in i hur folk tänker här för österrikare tänker rätt annorlunda än svenskar – då blir du lite av en kameleont. Och framförallt är det viktigt att bygga nätverk.

Anna Sofias tre favoritplatser i Wien:

Min takterrass – där jag kan njuta av vårsolen, läsa en bok och sippa på en Weißer Spritzer.
Schönbrunns park – att jogga där är fantastiskt och underhållande att spana in alla turister.
Danieli – Min italienska favoritrestaurang på Himmelpfortgasse 3, nära Kärntnerstrasse.